Fiaskoprojekt

Tog tag i det där med nya remmar till klipparen idag.
Det var rätt meckigt. Mycket skruvande för att få bort remmar och dit nya.
Blev mycket skeptisk när den nya drivremmen för klippdäcket verkade omöjlig att få på. Med våld och vaselin går ju det mesta (fick dock hålla mig från vaselinet eftersom det går så illa ihop med kilremmar).
Bara så att ni inte tror att jag mekar för att det är så roligt kommer här en bild på remmens skick:

Som ni ser är det inte mycket kvar!

Med alla nya remmar på plats är det så dags att prova. Jorå precis som befarat: Remdjäveln till klippdäcket drar hela tiden även när den ska vara frikopplad.
Som ytterligare lök på laxen kopplar fanskapet inte ur utan knallar i sakta mak på framöver med spaken i P-läge.
Nu hade det börjat skymma och det fick bli nog för idag.
Eftersom mörkerseendet verkar lämna kroppen i en allt snabbare takt när man passerat de 50 hade jag riggat upp min byggstrålkastare. Hade även dragit ut en tryckluftsslang. Går in och drar in slangen. Går ut igen - fan va mörkt det blivit! Har alltså dragit omkull byggstrålkastaren med slangen. Halogenlampor brukar ju kunna paja bara av att man flyttar dom lite oförsiktigt, den här var det bara grus av! Positivt dock var att ytterglaset höll!
Nu blir det till att sätta tillbaka gamremmen och reklamera den nya.
Lätt match nu när man vet hur den ska tas!
Men det får bli en annan dag.
Gonatt!

Grönskeläget

Som ni ser så är det inte så särskilt grönt här ännu. Tog bilden lördag kväll nerifrån landsvägen.

Lördagen ägnades i övrigt till att:

• Sätta fart på klipparn, gick fint, dit med batteri, i med soppa, kolla olja, pang igång. Hittade remsatsen som jag köpte i höstas, den är i skriande ;-)) behov av nya remmar. Har dock aldrig bytt dom förut. Köpte original, dom kostade bortåt tusingen.
• Plocka in plogkäpparna längs byvägen, använde klipparvagnen, några var fortfarande fastfrusna, än är det inte särskilt tjälfritt.
• Ta in adventsslingorna ur rosbusken, övervägde en stund att försöka fixa till dom som inte funkade, slog det snabbt ur hågen, dom kommer ändå inte att lysa när det är dags igen.
• Gå lilla rundan ett varv

Och vad gjorde jag inte då?

• Flidde inte ur källarn alla dåliga pärer som blir kvar, man tar ju hela tiden dom bästa...
• Tog inte fram nå fröpärer, skall göras 1a maj här enligt lokal bondepraktika.

En Sparvhök som fick sig en törn

Idag hände något ovanligt. Två fåglar flög in i fönstren på Noligårns altan.
Det var en Sparvhökshona som jagade en Björktrast. I stridens hetta såg dom nog inte fönstret utan drog rätt in bägge två.


Trasten dog efter några minuter. Sparvhöken låg först ned sen kom hon upp på fötter. Ena ögat höll hon stängt mest hela tiden.


Här ger Larsa henne lite vatten.


Sparvhöken vilade upp sig kanske i en kvart innan den lättade och tog en ny paus ute på en lägda.

Tallen blir till ved

Idag firade Larsa 1a maj med att klyva upp tallen till ved.
Kubbarna var så tunga så han använde kranen för att lyfta upp dem på klyven. Lite krångligt dock eftersom han måste koppla om slangarna på traktorn mellan klyvning och kran för vare bit.


Kniven nådde inte till centrum på biten!


Sådärja! En actionbild!

Kolla in Larsas ovanliga timmersax! Den har en extrafunktion: När man trycker ihop handtaget så går saxen isär.

Lång dag

Vilken dag!

Vi startade från parkeringen ovanför Lundsgården. Inte så mycket snö kvar i byn som ni ser.

Soligt och varmt väder. Det där med vinden måste ha varit ett skrämskott, det blåste ingenting på toppen. Alltså var man för varmt klädd.


16 grader stod det på gondolens dalstation.

Här är vi på väg ned, vi står på Lundsrappets krön, något mäktigare när man står där än vad man kan förmedla med en mobilkamera.
Nere tog vi en burgare på Olympiagrillen, sen var vi till bilen och tog av en tröja.
Vi åkte i dom flesta nerfarter, Lundsrappet var riktigt bra innan det blev uppåkt. Nere i Stendalen träffade vi Ulf och Robban, Robban hade med sig delar av Wallmans ensemble.
Efter skidåkningen kollade vi på alla realisationer, inga problem att köpa Patagonia med 50 % rabatt. Det blev inga större affärer än ett årebröd och en blombukett.
Jag var bjuden till Noligårn på födelsedagsfest - kräftor, gott gott, och blommorna var till födelsedagsbarnet Monica.

Idag ska jag till Åre

Klockan är 7 och det ser ut som ovan mot Oviksfjällen.
Ser minst lika bra ut i Åre.
Verkar dock blåsa på skutan, tyvärr är det också plusgrader även i högzon.
Klicka här och du kan kolla läget på skutan.
Nu blir det till att göra frukost.
-----------------
Nu är kl 8:15 och jag har: Ätit frukost, fått ditt linserna (detta har tidigare varit stooort projekt för mig men numer går det bättre).
Lars kom hem från Whistler igår och han är på väg, jag får alltså sällskap idag.
Såg att många liftar öppnade redan 07.00 tack vare (eller är det på grund av?) Skutskjutet.
Nu är fågan hur mycket ska man klä sig? En sak är säker jag tar oftare för mycket än för lite på mig.
------------------
8:55 Lars har 10 min kvar hit och nu stänger jag av datorn.

Tallens hädanfärd

Det är Rolf som har anlänt. Jag har filat sågen och letat åt både bensin och olja. Nu blir det lite "underröjning".


Rolf sparar grenar så han har något att stå på.


Hm... Har för mig att ingen sågning med motorsåg får ske över axelhöjd, ingen sa något om att stå uppflugen i ett träd!


Här har vi (Rolf) kopplat 3 spännband till traktorn (Nils-Eriks). Vi ville liksom säkra fallriktningen.


Här har Rolf gjort riktskäret.


Och så tar vi fällskäret. Sågen har ett svärd för normala västjämtska träd - alltså för kort för sånna här bjässar.

Undertecknad backade med traktorn för att hålla i spänn. Därför finns det ingen actionbild när tallen faller.

Och så ligger den ner. Den var mycket kortare än jag föreställt mig, den nådde en liten bit över vägen.

Vi röjde så att vägen blev framkomlig sen tog vi kaffe. Det blev en öl, lite av en rådjurskånk, kokta ägg, bröd från Åre bageri, bullar och kaffe.

Nu börjar vi lasta ris, två vagnar både Larsa och Rolf. Nu har vi fått med Erik som drar ris för brinnande livet.

Larsa tar det grova riset, Helene är med och drar ris.

Larsa har fullt lass. Nu har det kommit massor med ungar som drar fram ris.

Allt ris är lastat.

Erik och jag baxade fram stambitarna till vägkanten.

Så såg det ut då.

Nu är vi nere på bygdegårn, brasan har placerats långt ut i år, slipper va ampen för elledningen som går i luften ovanför då.

Sen kom Larsa för att ta reda på stammen.

Och iväg for det sista.

Slutresultatet såg ut så här.

Jag försökte räkna årsringarna på stubben, inte helt lätt men jag kom fram till att någonstans kring 60 år borde den ha varit.

Det var en brödtall, eller Cembratall.